Och så är den på plats, sängen.
I vårt sovrum i ena hörnet; alldeles nära vår egen säng och väldigt lätt att rulla till sig eller tillbaka. Redo.
Tänk att lite trä, tyg och stoppning kan ge så mycket pirr i magen och förvarna om att något så himla stort kommer att ske. Varje gång jag ser den flinar jag omedvetet; ibland kastar jag ett öga ner i den som om jag förväntar mig att få se någon där.
Där är ingen ännu. Men det är inte långt kvar.
Mobilen fick jag leta läääänge efter.
En gång i tiden fanns det en butik som hette Par Courrier och dom hade den i sitt sortiment, och den har liksom legat i bakhuvudet på mig i år och poppade fram nu när jag skulle ordna till lillebror. Dock visade det sig att butiken inte fanns kvar och googlande tog mig absolut ingenstans. Och så snubblade jag bara över Newports Instagramkonto en dag, såg en bild jag kände igen och slängde snabbt iväg en fråga – och jodå, den fanns på lager. Och dom kunde skicka. Och så fick jag min luftballongsmobil tillslut.
Numera finns det en liten hörna i vårt sovrum; tillägnad en liten en som snart kommer ut.
Vi är redo när han är det.
